Samarbete och Mångfald

Syftet med projektet “Samarbete och mångfald” är att förfina förståelsen för vilka förutsättningar och strategier som gör det möjligt att initiera, koordinera och upprätthålla långsiktig förvaltning av ekosystemtjänster i dynamiska landskap. Vad krävs för att människor ska kunna samarbeta med varandra och med biosfärens mångfald så att vi klarar de utmaningar vi står inför?

Ekosystemtjänster är ett begrepp som innefattar alla de ekosystemprocesser som människor har nytta av, såsom vattenrening, koldioxidupptag, matproduktion. Ekosystemtjänster är ett resultat av samspelet mellan en mångfald organismer, däribland människan. Begreppet är viktigt för att belysa människans beroende av biosfären, och för att identifiera hur olika beslut påverkar mänsklig välfärd genom effekter på ekosystemen. Klicka här, för att se en film där Lisen Schultz förklarar begreppet närmare.

Tidigare forskning har visat att långsiktig förvaltning av ekosystemtjänster bygger på flexibla samarbeten mellan olika aktörer, sektorer och olika beslutsnivåer, så kallad adaptiv samförvaltning. Detta beror på att olika aktörer har kunskap om olika delar och aspekter av landskapet, olika intressen, och olika möjligheter att påverka. Adaptiv samförvaltning är ett sätt att väga samman perspektiven och få en rikare bild av hur landskapet fungerar, och hur det kan skötas för att få olika ekosystemtjänster.

Hittills har mycket av forskningen om adaptiv samförvaltning skett genom fallstudier, där man undersökt enstaka fall. En viktig del i detta projekt utgörs därför av systematiska jämförelser mellan ett större antal exempel på adaptiv samförvaltning, både för att identifiera praktiska verktyg och förbättra rådande teorier. De systematiska jämförelserna sker framförallt i UNESCOs biosfärområden, som en del av det globala forskningsprogrammet Program on Ecosystem Change and Society.

Adaptiv samförvaltning och ekosystemtjänster i biosfärområden
Biosfärområden utses av UNESCO och ska vara förebilder och levande experiment för hållbar utveckling.

Alla biosfärområden har tre gemensamma mål: att bevara biologisk mångfald, att bidra till hållbar utveckling, och att stödja forskning och utbildning. Sedan 2008 ska de även arbeta med att upprätthålla ekosystemtjänster. Enligt riktlinjerna från UNESCO ska varje biosfärområde vara lokalt förankrat, tillämpa adaptiv förvaltning, och omfatta både skyddade och icke skyddade områden, men i nätverket finns även biosfärområden som i praktiken fungerar mer som konventionella nationalparker. Idag finns 631 biosfärområden i 119 länder. Sverige har fem: Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Blekinge Arkipelag och Östra Vätternbranterna.

I detta projekt undersöker Lisen Schultz effekterna av olika sorters förvaltning på ekosystemtjänster, dels genom en global jämförelse av 148 biosfärområden, dels genom fallstudier av 10 biosfärområden. Under 2012 expanderade projektet och fick ytterligare finansiering från Vetenskapsrådet genom projektet GLEAN (A Global Survey of Learning, Participation and Ecosystem Management in Biosphere Reserves). En doktorand (Simon West) anställdes i augusti 2012. Han har genomfört fallstudier i tre biosfärområden: Kruger to Canyons och Cape West Coast (Sydafrika), samt Mornington Peninsula (Australien). Dessutom har fem masterstudenter genomfört fallstudier i varsitt biosfärområde: Pau Torrents på Menorca (Spanien), Laia D’Armengol på La Palma (Spanien), Alba Juaréz Bourke i Donana (Spanien), Hildur Hardardottir i Noosa, (Australien) och Annie Jansson i Mount Carmel (Israel). Alba har även gjort fallstudier i Bosque Mbaracayú (Paraguay) och El Hierro (Spanien).

Dessutom fick Lisen Schultz ytterligare anslag från Vetenskapsrådet tillsammans med professor Ryan Plummer från Brock University i Kanada, för att göra jämförelser mellan två svenska biosfärområden (Kristianstads Vattenrike och Östra Vätternbranterna) och två kanandensiska (Frontenac Arch och Georgian Bay). Projektet, som heter BiosACM (Sustaining biosphere reserves through adaptive co-management) undersöker betydelsen av sociala nätverk, lärande och ledarskap för social-ekologisk resiliens. Under hösten 2013 genomfördes intervjuer med de 20 mest engagerade i varje biosfärområde, och en första workshop för att identifiera biosfärområdets värden och hot mot dessa. Under våren 2014 genomfördes resiliensanalyser i samtliga biosfärområden tillsammans med biosfärkontoren.

Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och svenskt lantbruk
Under 2011 och 2012 medverkade Lisen Schultz i forskningsprogrammet SAPES, som utvärderade vilka effekter som olika naturvårdande i åtgärder i lantbruket har på ekosystemtjänster, samt vilka effekter olika styrmedel har på lantbrukarens beslut att vidta naturvårdande åtgärder. Ekosystemtjänster som pollinering, biologisk kontroll, och kolinlagring i jorden mättes på ett stort antal svenska gårdar i olika typer av landskap, och med olika naturvårdande åtgärder (kantzoner, träda, etc) för att testa korrelationer mellan landskapstyper, åtgärder och ekosystemtjänster. Lisen ingick i det team som hade till uppgift att undersöka vad som påverkar lantbrukarnas beslut, bla genom enkäter och intervjuer. En nyckelfråga var om gårdarna i landskap där adaptiv samförvaltning pågår genererar mer ekosystemtjänster än de gårdar som ligger i landskap utan adaptiv samförvaltning.

Ecofriends – en social mobilapplikation om säsong
Under 2011 medverkade Lisen i projektet EcoFriends, där systemutvecklare, designers och ekologer skapade en Iphone-app som visualiserar effekter av användarnas konsumtionsval. Tanken med appen var att skapa en lustfylld återkoppling mellan människan och naturen genom att fokusera på säsong, samt underlätta för kunskapsutbyte mellan de som använder appen.

Appen presenterades i september 2012, på “International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services” i San Francisco.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s