Ekologi och Välfärd

Regimskiften i Antropocen – globala överraskningar på en människodominerad planet

För första gången i jordens historia har mänskligheten blivit en global aktör som påverkar biosfärens framtid i sådan omfattning att man nu talar om en ny geologisk epok, Antropocen. Expansionen av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen har medfört materiell välfärd och kunskapsutveckling, men också lett till problem som klimatförändringar, hotade fiskbestånd, vattenbrist och minskad biologisk mångfald, för att nämna några. En central uppgift är att främja att ekonomisk utveckling, välstånd, och en livskraftig miljö förvaltas inom ramarna för biosfärens kapacitet så att utvecklingen blir gynnsam både för oss som lever idag och för framtida generationer.

I en globaliserad värld samverkar ekonomi, samhälle, teknik och miljö på nya och ibland oväntade sätt. Lokala förändringar kan snabbt spridas till andra delar av världen och leda till stora, snabba och bestående förändringar, så kallade regimskiften. Exempel på regimskiften kan vara att havsisen i Arktis smälter, en pandemi som drabbar stora delar av befolkningen, en global finanskris eller stora politiska omvälvningar. Inom många områden saknar nuvarande samhällsinstitutioner kapacitet att hantera sådana förändringar trots att de kan få betydande effekter för mänskligt välstånd.

I min forskning kopplar jag samman vetenskaplig teori om Antropocen, regimskiften och ekonomisk dynamik för att besvara följande forskningsfrågor:

  1. På vilket sätt kan samverkan mellan ekosystem och samhällsekonomi påverka risken för uppkomst av regimskiften som kan ha negativ inverkan på mänsklig välfärd?
  2. Hur kan samhällen hantera den risken på ett sätt som främjar mänskligt välbefinnande?

Jag vill dels skapa en översikt som belyser de mest relevanta aspekterna av de här frågorna, men också identifiera vilka områden som är i särskilt behov av vidare forskningsinsatser.

För att få en bra översikt har jag arbetat på flera synteser som försöker dra nya slutsater genom att koppla ihop befintlig forskning på nya sätt. Jag har därigenom identifierat tre fokusområden för vidarestudier där jag fokuserar på vad kunskap om ekonomisk dynamik kan tillföra:

  1. Mänskligt beteende

Det saknas kunskap om hur människor kan förväntas reagera när den naturresurs som ligger till grund för deras levebröd, den s.k. resursbasen (t. ex. ett skogsområde, ett fiskebestånd eller ett betesområde) hotas av ett regimskifte. I det projektet arbetar jag med Dr Therese Lindahl, en doktorand och en assistant. Våra resultat visar att det kan vara värt att skapa bra förutsättningar för långsiktig kollektivt ansvar bland resursanvändare eftersom det verkar kunna leda till mer hållbar utnyttjande av resursen och förhindra överexploitering med abrupta förändringar i stocken som följd. Vidare reagerar våra resursanvändare starkt på osäkerheten kopplad till eventuella framtida förändringar i stocken. När det förekommer mycket osäkerhet kan det vara viktigt att erbjuda styrmedel som hjälper resursanvändare att koordinera sitt agerande t. ex. genom att använda en säker standard för hur mycket som får fiskas eller skördas. Det är också viktigt att tänka igenom hur informationen presenteras för resursanvändarna, särskilt vilken typ av graphisk representation som kan användas. Våra resultat kommer från laboratorieexperiment och bör testas vidare innan de implementeras i praktiken.

  1. Ekonomiska styrmedel

Det är oklart om vanliga ekonomiska styrmedel fungerar på samma sätt när det finns risk för regimskiften. Jag belyser den problematiken med en teoretisk modell samt undersöker effekter av olika styrmedel med hjälp av experiment. Abrupta ekosystemförändringar kan skapa hopp (trendbrott) i kostnader för företagen. Flera typer av marknadsjämvikt kan uppstå och man måste då reda ut vilken av dessa är att föredra. Under dessa förhållanden visar jag att kvoter och skatter kan ge olika utfall, även under full information. Detta skiljer sig från tidigare resultat när abrupta förändringar inte förekommer som visar att kvoter och skatter är likvärdiga när full information är tillgängligt. Flera faktorer påverkar huruvida en kvot eller en skatt är att föredra t ex hur snabbt marknaden anpassar sig jämfört med hur snabbt ekosystemen gör det. Ibland kan en stark övergångsstyrmedel (rejäl skatt, kvot eller moratorium) vara nödvändig för att se till att man hamnar i närheten av rätt jämvikt innan man börjar införa en skatt eller kvot. Dessa resultat kommer från en teoretisk modell och bör testas vidare innan de kan implementeras.

  1. Tids- och rumsaspekter av global dynamik–

Jag undersöker samverkan mellan långsamma och snabba fenomen samt hur lokala, regionala och globala fenomen samspelar för att analysera hur dessa interaktioner påverkar risken för regimskiften. Jag använder bland annat små matematiska modeller där jag analyserar olika scenarier för hur människan och naturen samspelar (i samarbete med matematiker D. Grass), konceptuella modeller som undersöker interaktioner mellan människans agerande och dess påverkan på ekosystem och samhället samt förvaltning (i samarbete med flera forskare på Stockholm Resilience Centre). Jag tittar även mer specifikt på Arktis som ett fallstudie genom mitt deltagande i EU projektet Arctic Climate Change Economy and Society (ACCESS, FP7). Jag har lett arbetet med att ta fram ett ramverk för integrerat, ekosystembaserat skötsel av Arktis. I det arbetet har jag tillsammans med Gustav Engström, Åsa Gren och en doktorand kartlagt komplexa kopplingar i Arktis och utvecklat en metod för att analysera vad som kan tänkas hända under olika scenarier. Exempel på sådana scenarier inkluderar möjligheten att det sker stora förändringar i zooplankton pga issmältningen eller att krabber invaderar arktiska vatten och konkurrerar ut fisken. Med hjälp av vår ramverk kan vi sedan följa effekterna som dessa skulle kunna ha på olika typer av ekonomiska aktiviteter. Detta arbete kommer förras vidare och leverera resultat till Arctic Resilience Report som SRC jobbar med för Aktiska Rådet ( Arctic Council). För mer information om ACCESS hänvisas till http://www.access-eu.org/.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s