Om lisenschultz

I'm a postdoctoral researcher at Stockholm Resilience Centre, Sweden, who works with biosphere reserves, trying to understand processes and outcomes of participation and learning in ecosystem management.

Avslutningsseminarium

Den 22 februari 2016 hölls ett avslutande seminarium på Stockholm Resilience Centre där den forskning som stiftelsen finansierat under åren 2011-2015 presenterades inför ett hundratal forskare och stiftelsens styrelse. Dessutom delade stiftelsen ut ett stipendium till professor Carl Folke. Motiveringen lästes upp av Claes Felländer, ordförande i stiftelsens styrelse, och löd:

”Ebba och Sven Schwartz Stiftelse har idag tilldelat Professor Carl Folke ett stipendium om 100 000 kronor, för hans pionjärarbete inom ekologisk ekonomi och social-ekologisk resiliens. Som ingen annan forskare har han förmedlat insikten om att mänskligheten är en del av biosfären, fullständigt beroende av den och ytterst ansvarig för att forma sin framtid i samarbete med planetens levande system. Genom att kombinera analytisk excellens med outsinlig kreativitet, och utifrån både djup insikt i det nuvarande kunskapsläget och skarp blick för framtidens utmaningar, har han öppnat nya forskningsfält och skapat unika arenor där framtidens forskare nu utvecklas i tvärvetenskapliga samarbeten för en bättre förståelse för den värld vi befinner oss i. Carl Folke är en sann inspiratör som ser nya kopplingar och lyckas föra samman forskare med vitt skilda bakgrunder i fruktbara möten. Carl Folke hör till de tio mest citerade miljöforskarna i världen och har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar, varav 15 i Nature och Science. Han har grundat Resilience Alliance, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin, och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.”

I samband med seminariet lanserades också en rapport som sammanfattar forskningens insikter. Rapporten kan du läsa här schwartz-report

Stiftelsen upphör nu, men forskningen som stiftelsen bidragit till drivs vidare av de tre Schwartz-forskarna Lisen Schultz, Line Gordon och Anne-Sophie Crépin.

 

 

Annonser

Resultat från EU-projekt om Arktis publicerade

EU-projektet Arctic Climate Change Economy and Society (ACCESS) avslutades under Februari 2015 med ett slutmöte i Villanova (Spanien) där alla resultaten summerades och sammanfattades. Projektet bekräftade tidigare forskning som visat att Arktiska havsisen förändras mycket snabbt och sannolikt kommer att försvinna helt under sommaren inom 15-20 år. Människor i och utanför Arktis anpassar redan nu sina ekonomiska aktiviteter och juridiska regelverk till den nya situationen. De främsta aktiviteter som berörs är matproduktion till havs, transporter, turism, samt utvinning av mineraler och olja. Människor och natur i Arktis är vana vid stora förändringar sedan tidigare och har stor förmåga att anpassa sig till de nya villkoren. Det är dock högst osäkert hur de stora förändringarna som stundar kommer slå mot olika gruppers välfärd lokalt i Arktis men även globalt. Anne-Sophie Crépin bidrog till projektet genom sin ledning av ACCESS syntesarbete samt sin egen forskning om människors beteende under abrupta naturförändringar, och utvecklingen av ett ramverk för integrerad ekosystembaserad skötsel av Arktis. Arbetet med att syntetisera ACCESS resultat kommer fortsätta även efter projektets slut, t ex i form av ett specialnummer av en vetenskaplig tidskrift samt en överskådlig syntes. Projektets resultat är tillgängliga på http://www.access-eu.org/en/deliverables2.html.

Ny analys av miljömål i Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Allt fler miljömål tas upp för prövning i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Lisens doktorand Simon West har analyserat förhandlingarna och upptäckt att de följer principer om så kallad ”adaptive governance” på flera sätt. Bland annat för de samman vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap och stödjer anpassning av nationernas lagstiftning. Det finns många exempel i litteraturen på adaptiv förvaltning på lokal nivå som försvårats av rigida lagar och förordningar, men i det här fallet skapar lagen istället utrymme.

http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-news/5-18-2015-learning-for-resilience-in-the-court-room.html

Kungligt besök på Stockholm Resilience Centre

Igår fick Line Gordon och Lisen Schultz möta Kronprinsessan Victoria och samtala om resiliens, hållbar utveckling, matproduktion, och landskapsförvaltning. Forskningen om Vattenriket och biosfärområden mottogs med stort intresse, liksom insikterna om betydelsen av vattencykeln för matproduktion och andra ekosystemtjänster i landskapet. Kronprinsessan tillbringade hela dagen på Stockholm Resilience Centre, och mötte även Johan Rockström, Carl Folke, Garry Peterson, Oonsie Biggs, Henrik Österblom och Beatrice Crona.

Läs mer här

Ny artikel visar hur mangrove skyddar hus mot stormar och vågor

Under våren färdigställde Anne-Sophie Crépin och Mäler scholar Saudamini Das en artikel om mangroveskogars förmåga att skydda fastigheter mot vindskador från stormar. Artikeln blev antagen för publikation i tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science. I artikeln bygger de en modell för hur mangrove skogar kan tänkas skydda egendom (hus) från vind skador. Modellen tar hänsyn till stormens dynamik, vindriktning och hastighet, storlek och styrka på översvämningsvågen som brukar utlösas vid sådana stormar samt avstånd från kusten och mängd mangrove skogar mellan kust och bosättningar. De använde sedan data från en storm i Odisha Indien 1999 för att testa huruvida modellen kunde förklara de skador som uppstod efter stormen. Studien visar att modellen kunde förutsäga större delen av de skador som uppstod. Till skillnad från många andra modeller som mimikerar effeketerna av tropiska stormar fokuserar denna modell på skador från vind och inte bara från vatten. Dessutom den mycket enklare vilket gör att den kan lättare användas även i fattiga länder.

Källa: Das, S. and Crépin, A.-S., Mangroves can provide protection against wind damage during storms, forthcoming in Estuarine, Coastal and Shelf science

 

Hur ställer man om till ekosystembaserad förvaltning?

I veckan kom den äntligen ut – artikeln som Lisen arbetat med under flera år tillsammans med en rad kollegor vid Stockholm Resilience Centre och University of Waterloo. Artikeln analyserar tre exempel på omställningar till mer holistisk och flexibel förvaltning av ekosystem, och fokuserar framförallt på hur de aktörer som driver omställningen anpassar sina strategier till den fas som omställningen befinner sig i för tillfället. Tillexempel ser vi att de växlar mellan att involvera ett brett spektrum av intressenter i processen för att få brett stöd och nya idéer, och att arbeta fokuserat i en mindre grupp för att renodla idéerna och föra processen framåt. De växlar mellan att lyssna av omvärlden och att övertyga andra om idén de själva tror mest på. Artikeln är den första som kopplar strategier till förändringsfaser, och den ger nya insikter om hur man ställer om från sektoriserad naturresursförvaltning till holistisk landskapsförvaltning. De fall som analyseras är: omställningen till resiliensbaserad förvaltning av Stora Barriär-revet i Australien, omställningen till adaptiv samförvaltning i Kristianstads Vattenrike, Sverige, och arbetet med den första gemensamma förvaltningsplanen för Great Bear Rainforest i Kanada. Artikeln finns att läsa i sin helhet här.

Westley, F. R., O. Tjornbo, L. Schultz, P. Olsson, C. Folke, B. Crona and Ö. Bodin. 2013. A theory of transformative agency in linked social-ecological systems. Ecology and Society 18(3): 27